Speak low if you speak love

Sitter och kollar på Karros gamla bilder på bilddagboken, kommer på att jag saknar HT i sjuan så jävla mkt, då var hon och jag som närmast, vi kunde snacka om allt! Och skratta åt allt... Sen kommer jag på att det är ett år sen och mycket har hänt mellan oss. Vi är fortfarande bra kompisar, det förstår jag när jag precis skrev till henne att jag måste snacka, och hon sa att det är klart vi ska snacka.
Jag mår dåligt, sitter med gråten i halsen, jag gillar honom...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0