Jag har precis insett hur viktig insidan hos folk är för att attraktion skall uppstå hos den ena parten. Jag har precis alldeles nyligen insett det. Trots att jag har haft tecknen framför mig i två år.
Jag har haft pojkvänner som bara har varit snygga, men deras insida har varit helt kass i stortsett. Och så har jag haft en, som jag var dödligt förälskad i, som hade en otroligt vacker insida. Själva utsidan, skalet var inte fult, men inte heller snyggt.
Men hans insida gjorde honom vacker.

Och nu har jag börjat känna såhär igen mer eller mindre. Jag vill inte. För det skapar bara problem.
Jag vill inte vara förälskad, eller kär, på tre år nu! Jag vill koncentrera mig på skolan. Inte tänka på saker som "åh, undra om han tycker samma sak? Tänk om han kollar på mig nu?" 

Fy, jag orkar inte... Sånt här kan knäcka en människa, speciellt en som redan har varit svag. Och som inte är helt okej ännu. 

Lyssnar på The Used och försöker komma på hur jag ska döda de spirande känslorna. Jag vill inte känna det, och jag behöver inte känna det. För det skulle bara vara självplågeri på en helt ny nivå! Eftersom att jag är väl medveten om att de spirande känslorna aldrig kommer att vara besvarade.

Maybe I will be the only one who could leave her.
Should I lie and just pretend that I couldn't kill her?
Maybe I could pretend, as she flies into my web.  
/ Into My Web - The Used