Inte nog med att jag (som rubriken redan har avslöjat) har träningsvärk i rumpa och lår efter ridningen igår och har fysik prov under morgondagen. Så lider jag av trötthet!
Närmast kronisk trötthet. Och det är vädligt... hmm... Annorlunda..?
Förut kunde jag helt utan problem gå och lägga mig runt halv tolv. Och ändå komma upp ur sängen såfort väckarklockan satte igång, och hoppa runt som en liten fågel på morfin (ääähhh?! Liknelse-torka? HALLÅ!?!).

Men nu! Herregud.
Jag somnar bara jag sluter ögonen och ligger ner.
Jag vill inte gå upp på morgonen...

Tacka den obefintliga guden för att det är lov snart! (och alla ni troende... Förlåt att jag dissar er sagofigur.)
Förstå hur mycket och länge jag kommer att sova då... Jag menar, mamma jobbar. Eget rum... SOOOVAAAAA!

Enda problemet är att jag, Jejje och Tony måste börja slipa på vårat idrottsprogram sak.
Och att jag ska åka på en kryssning till Åland. Inget fel på det i sig. Men, man måste ju gå upp runt åtta. Så att man hinner till frukosten. Annars får man inte äta nåt förens lunch, om ens det. Och det är ju inte så kul.
Sen måste jag säkerligen plugga också.
Och träffa min syssling...

Hmm, min "att-göra-lista" är lång.
Jag slår vad om att jag bara kommer att göra två saker av det jag har sagt.
Det är så jag fungerar.

Nej, nu ska jag nog plugga fysik. Eller, inte "nu ska jag nog" utan, "nu MÅSTE jag plugga fysik".
Minst VG på provet imorgon! Högre är helt okej.
Men längre, icke sa nicke. Det går inte an!
VG. Punkt.

Puss <3